Tack Martin!

Jag har precis pratat i telefonen med Martin.
Ringde upp honom för jag kände att det är en vettig människa
att prata med när man mår som jag mår, mamma är ju inte hemma.
Jag berättade allt som hänt de senaste veckorna och särskilt idag.
Han var snäll och lyssnade på mig och inflikade ibland.
Sedan berättade han att han varit med om samma sak.
Så vi kom in i djupa samtal och lyssnade på varandra.
Nu känns allt lite bättre i alla fall.
Ibland behövs det bara att en människa är villig att lyssna på dig
och du får prata av dig så känns det lättare sedan.
Det är som att ett ton av betong har släppt från mina axlar nu :)
Martin och jag funderar på att bli politiker också, haha.
Då jävlar ska det bli ändringar hos myndigheterna, på lagarna
och allt sådan som idag inte funkar riktigt som det ska.
Tusen tack Martin för att du tog dig tid att lyssna på mig <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0