Tomt, tyst och helt öde.

Jag är en person som måste få vara ensam emellan åt.
Bara få vara ifred, få umgås med mig själv.
Att få sitta i mitt rum, i tystnad, det tycker jag är det bästa som finns.

Mamma åkte till min storasyster i Göteborg igår.
Hon kommer iofs hem redan imorgon.
Och ja tyckte det skulle bli helt underbart att få vara hemma själv.
Bara få sitta och umgås med tystnaden.
Men idag, så tar jag tillbaka mina ord.
Detta var lite väl tyst och öde.
Inte någon att dricka kaffe eller röka med.
Ingen som knackar på mitt rum bara för att kolla vad jag gör.
Ingen som går och svär över allt damm eller att katten gör något tokigt.
Det är verkligen för tomt, tyst och öde.

Det är sjukt att kunna sakna någon så här mycket.
Och verkligen nu, eftersom de bara var ett dygn sen vi sågs sist.
Sitter bara och längtar till du är hemma igen.
Så fort jag kom innanför dörren igår, så började jag gfråta.
Insåg först då, när du inte kom och mötte mig i hallen, att du inte är hemma,
och att du inte kommer vara hemma på två dygn.
Saknaden efter dig är enormt stor, vill att du kommer hem.

Mamma, jag saknar dig så mycket!


/ Jasmina.

Allt borde ha en konsekvens.

Ja, enligt mig borde allt ha en konsekvens.
Alla borde ta ansvar och ta konsekvenserna,
för sitt beteende och sina handlingar.
Jag är uppfostrad sådan, att stå för felen jag gör.
Att ta konsekvenserna för mitt handlande.
Och försöka hålla inne alla impulser jag får.
Tänka mig för innan jag gör något helt enkelt.

I dagens läge verkar det inte vara så.
Jag träffar på människor som gör de största fel en människa kan göra.
Allt från att behandla vänner och familj illa,
till att vara en värsting, rent av kriminell.
Men de människorna får minsan ingen konsekvens.
De får uppleva saker, gå olika kurser..
Ja, leva livets glada dagar.
Medan vi andra, som sköter oss får lida pga dem.
Vad får vi då? - Mer än belöningar "uppifrån"?
Menar inte att jag vill sitta och bli belönad för varje bra sak jag gör.
Men lite uppskattning och beröm skulle ju inte skada.

Fy, jag blir så frustrerad av bara tanken på det hela.
Människan som har skadat mig in på djupet,
som förstörde mitt liv för en ganska lång period framåt,
sitter nu och lever lyxliv, har förmån till de mest goda saker.
Ska det verkligen vara så?
Borde inte personen i fråga få någon konsekvens över sitt fruktansvädra beteende?
Kan börja gråta så fort jag tänker på det.
Helt ärligt så lider jag bara mer av att se att ingen "straffar" peronen.
Att personen får leva lyx och bra med det beteendet peronen hade.
Vad lär den sig då? - Jo, att den kan bete sig precis hur jävligt som helst,
eftersom ingenting händer ändå.
Jag förstår verkligen ingenting. Vart är världen påväg?

/ Jasmina.

Psykologiskt tänkande.

Det är ett väldigt intressant och spännande tänkande.
Just nu går jag journalistik linjen på Ljud&Bildskolan.
I den linjen läser vi då psykologi.
Ska ha ett prov i psykologi på torsdag.
Så har suttit med psykologiboken i händerna i princip hela dagen.
Och det är faktiskt väldigt väldigt spännande och lärorikt.
Jag vet att när man först hör, - Psykologi -
- så låter det skittråkigt och bara jobbigt, tyckte jag med innan.
Men det är verkligen rena motsatsen.

Vi läser om olika psykologiska perspektiv.
Med lättare ord, olika slags synsätt, tänktesätt och beteenden.
När jag väl läser och verkligen engagerar mig i vad som egentligen står,
så inser jag hur väl vissa av perspektiven stämmer bra in på mig.
Och även stämmer in på folk runt om kring mig.

Jag tror att jag kommer ha mycket stor nytta av detta senare i framtiden.
Det jag lär mig nu, kommer jag kunna påminna mig själv om längre fram,
använda som hjälpmedel och verkyg när saker och ting är svårt och jobbigt.
I pinsamma situationer osv.
Så ja, jag är verkligen glad att jag valde den linjen.
Att få läsa psykologi och lära mig så mycket om det.
Tycker det är jättekul, spännande och lärorikt.
Tipsar alla om att kanske läsa nån liten kort och enkel bok,
som inriktar sig på psykologi eller med psykologiskafaktorer.
Ni kommer inte att ångra er!

/ Jasmina.

RSS 2.0