Uuh, vad ledsen jag är just nu. Väldigt väldigt besviken också.
Detta känns inte alls kul.
Jag ställer upp på folk hela tiden, men får ingenting tillbaka.
Inte ens ett tack, eller att personen/erna visar lite tacksamhet.

Jag känner mig ledsen över att inte få den respekt jag faktiskt förtjänar. Är trött på att bli trampad på och få ta en massa skit, att jag får skit för saker jag inte ens har att göra med. Det är alltid något. Det finns vissa människor jag verkligen älskar (bortse från familjen just nu) och jag försöker visa dom det hela tiden. Säger alltid till dom att jag älskar dom. Jag gör allt för dom för att dom ska förstå att jag offrar allt för dom och så vidare.. Men näh, det tycks inte hjälpa.

Usch, låter som värsta bitterfittan nu. Men det måste man få göra ibland ju.
Som jag sagt innan brukar jag skriva av mig när något känns.
För mig hjälper det inte att gråta, skrika, gapa och slåss,
när någonting är fel, utan jag skriver av mig bara,
så känns allt mycket bättre sen :)
Nu är denna texten helt osammanhängande och konstig också,
men det får ni allt stå ut med.

Godnatt då.