FAAAAAN!
Jag blir så jävla irriterad på dig.
Undrar om du spelar dum, eller om du är så jävla fucking pantad på riktigt? :/
Ah, nä vet knappt vad jag ska säga.

Du sviker mig gång, på gång, på gång.
Du ljuger för mig hela jävla tiden.
Jag blir så besviken på dig, och ändå fortsätter jag lite på dig och ge dig nya chanser.
Helt sjukt, så egentligen borde jag skylla mig själv?
Varför går jag med på det?
Varför förlåter jag dig hela tiden?
Varför ger jag dig nya chanser som du ändå bara pissar på?
Jo, FÖR ATT JAG ÄLSKAR DIG!

Hade jag kunnat sluta älska dig, så hade jag gjort det för länge sen.
Om jag hade kunnat, så hade jag nog fan HATAT dig vid detta laget.
Men jag kan inte hata, inte dig, aldrig hata dig.

När jag säger till dig "Om du visste hur ont det gör inom mig"
Så svarar du "Jo, jag förstår det"
Men så fuck heller att du gör.
Hur fan ska du kunna förstå det när det är du som ger mig såren och lidanet?
Du sitter inte i min sits utan du sätter mig där.
Det är du som håller i spelkorten hela tiden, och jag spelar efter DINA regler.

Detta är fan helt sjukt.
Jag måste lägga av.
Måste skärpa mig.
För detta knäcker fan mig.
Orkar inte mer snart, lär ju typ.... ah.

Fuck you, fuck me, fuck everything .